START | OM OSS | KONTAKT

ARVSORDNINGEN

NÄR EN PERSON AVLIDER ska hans eller hennes egendom fördelas mellan efterlevande arvingar enligt arvsordningen. Beroende på släktskapets närhet delas arvingarna, utöver efterlevande make eller maka, in i tre olika kategorier, s.k. arvsklasser.

ARVSKLASSER.

Första arvsklassen är bröstarvingarna, arvlåtarens barn. Varje barn till arvlåtaren får lika stor del av arvet (arvslott). Om något av barnen är avlidet men i sin tur efterlämnar barn, delar de barnbarnen till arvlåtaren på det avlidna barnets arvslott. Varje arvsgren får lika stor arvslott. Om t.ex. det avlidna barnet i sin tur efterlämnar tre barn, får var och ett av de barnen en tredjedel var av den arvslott som skulle ha tillfallit deras förälder. Är bröstarvingarna särkullbarn, ärver de före efterlevande make. En efterlevande make ärver före första arvsklassen om bröstarvingarna är makarnas gemensamma barn. Bröstarvingar som är makarnas gemensamma barn har rätt till efterarv om de överlever den efterlevande föräldern.

Andra arvsklassen är arvlåtarens föräldrar och syskon och syskonens barn och barnbarn o.s.v. Efterlevande i andra arvsklassen ärver bara om det inte finns någon efterlevande i första arvsklassen. För andra arvsklassen gäller att arvlåtarens far och mor får hälften var av kvarlåtenskapen. Är en av föräldrarna avliden ska den avlidna förälderns arvslott delas lika mellan arvlåtarens syskon. Om dessutom något av arvlåtarens syskon har avlidit före arvlåtaren, träder syskonets barn och barnbarn o.s.v. i det avlidna syskonets ställe. Varje arvsgren får lika stor arvslott, dvs. varje syskonbarn till ett avlidet syskon får lika mycket på sin lott. Efterlämnar arvlåtaren bara en förälder och inga syskon får den föräldern hela kvarlåtenskapen. Är båda föräldrarna avlidna, delar arvlåtarens syskon och i avlidet syskons ställe hans eller hennes barn och barnbarn o.s.v. på kvarlåtenskapen. Arvlåtarens halvsyskon träder i avliden gemensam förälders ställe på samma sätt som helsyskon.

Tredje arvsklassen är far- och morföräldrar och deras barn, dvs. farbröder, fastrar, morbröder och mostrar, men inte far- och morföräldrarnas barnbarn, dvs. arvlåtarens kusiner. Vid kusiner är det stopp, de ärver inte. Efterlevande i tredje och sista arvsklassen ärver bara om det inte finns någon arvinge i första och andra arvsklassen. För tredje arvsklassen gäller att farfar, farmor, morfar och mormor ärver lika mycket eller en fjärdedel var av kvarlåtenskapen. Är en av dem avliden, ärver den personens barn hans eller hennes lott. Finns det inte några arvingar på den ena sidan, t.ex. om farföräldrarna är avlidna och om de inte efterlämnat något barn, går hela arvet till den andra sidan, dvs. till morföräldrarna och deras barn.

Finns det inga arvingar eller något testamente går arvet till den allmänna arvsfonden.

EFTERLEVANDE MAKES ARVSRÄTT. Är den som avlider gift när han eller hon dör, är huvudregeln att efterlevande maken ärver hela den avlidnes kvarlåtenskap. Har makarna inga gemensamma barn men den avlidna maken efterlämnar ”egna” barn (särkullbarn), har den efterlevande maken ingen arvsrätt efter sin avlidne make (se dock regeln om fyra basbelopp nedan). Efterlevande make har inte heller arvsrätt när den make som avlidit har testamenterat bort sin kvarlåtenskap. En make kan nämligen genom testamente göra den andre maken helt eller delvis arvlös.

Har den avlidna maken inga arvingar i första eller andra arvsklassen får efterlevande make egendomen med full äganderätt. Finns arvingar i första eller andra arvsklassen ärver den efterlevande maken kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt, och arvingar i första eller andra arvsklassen har rätt till efterarv.

Efterlevande maken får arvet med fri förfoganderätt om det finns arvingar i första eller andra arvsklassen. Fri förfoganderätt kan beskrivas som en äganderätt med den begränsningen att den make som ärver inte får testamentera bort egendom som han eller hon ärvt efter den först avlidna maken genom ett eget testamente. Under sin livstid får dock den efterlevande maken i stort sett fritt disponera och förbruka den ärvda egendomen.

Särkullbarn. Barn till en avliden make som inte den andra maken också är förälder till kallas i arvssammanhang för särkullbarn. Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv genast och behöver inte vänta tills styvföräldern också har avlidit. Har särkullbarnet halvsyskon och vill bli behandlat på samma sätt som dem, kan särkullbarnet avstå från sitt arv till förmån för styvföräldern (efterlevande maken). Särkullbarnet blir då efterarvinge i dödsboet efter styvföräldern.

LAGLOTT. Om laglott, se sidan Testamente

TESTAMENTE är en handling i vilken en person (testator) bestämmer vad som ska ske med kvarlåtenskapen efter hans död. Det kan innebära att arvsordningen i större eller i mindre utsträckning inte följs när testatorn avlider. Läs mer på sidan Testamente.

Advokatfirman Sjölund hjälper till med att upprätta testamentet

BOUPPTECKNING M M. När en person avlider måste någon ta hand om dödsboet och se till att bouppteckning görs, dvs. en uppteckning av de tillgångar och skulder som den döde hade. Bouppteckning ska normalt göras inom tre månader från dödsfallet. Läs mer om dödsboförvaltning och bouppteckning på sidan Bouppteckning.